I FINLAND CENSURERAD POST TILL OCH FRÅN ESTLAND 1919

(August Leppä, Eesti Filatelist #26, 1980)

BAKGRUND

Estland står normalt i utlandsförbindelse med flera olika postvägar. Den normala vägen mellan Estland och Västeuropa (Skandinavien undantagen) gick, före flygets genombrott, utmed den baltiska kusten och på transit genom Tyskland. Flera orsaker som jag skall komma till senare omöjliggjorde denna postgång året 1919. Praktiskt taget all utlandspost gick "via Finland". Många filatelister hävdar att postvägen mellan Estland och utlandet uteslutande gick över Finland 1919. Av det material jag har gått igenom och genom att granska den politiska situationen i Baltikum 1919 vill jag hävda, att även om den mesta utlandsposten gått över Finland så kan, åtminstone teoretiskt, en mindre del av utlandsposten ha transiterats "via Lettland" till Tyskland och därifrån vidare till andra västeuropeiska länder.

De säkraste uppgifterna om postvägarna skulle troligen kunna hämtas från arkivforskning. Men de baltiska arkiven är oss veterligen inte tillgängliga för samlare från väst. Återstår så att försöka avlocka bevarade postförsändelser hemligheter, som ligger förborgade i deras post- och censurstämplar.

L. Siivonen har skrivit en omfattande artikel om finsk postcensur åren 1918-1920 i "Philatelia Fennica" nr. 1 - 1980. Med denna artikel, plus egna omfattande studier vill jag försöka bena upp problemet med postvägarna från och till Estland krigsåret 1919. (Det första halvåret 1919 censurerades praktiskt taget all estnisk transitpost i Helsingfors).
Artikeln börjar när det första världskrigets sista dag är slut. Estland som sedan 1710 tillhört Ryssland är ockuperat av tysk trupp ...

POSTALA FöRHÅLLANDEN I ESTLAND EFTER TYSKLANDS MILITÄRA SAMMANBROTT

Ockuperade områden i Väster skulle genast utrymmas av tyskarna sedan vapenstillestånd slutits i Compiegne den 11 november 1918. I öster uppmanades tyska markstridskrafter att kvarstanna "tills vidare". I kraft härav fortlevde "Postgebiet-Ob.Ost" som postal inrättning också efter vapenstilleståndet. I Estland till början av december 1918 (1) Exakt när Postgebiet Ob.Ost:s postcensur upphörde är idag inte möjligt fastställa. Den sista Ob.Ost censurstämpel jag har sett är från slutet av oktober 1918, och ett tysklandsbrev avstämplat i Tartu 19 november 1918 är endast censurerat i Königsberg. (Trots krigsslutet kvarlevde militärpostkontrollen i Königsberg. Den fortsatte ännu 1919 att granska sydgående post frän Baltikum och Ryssland.) Ett självständigt estniskt postverk bildades,i mitten av november 1918. De första estniska frimärkena fanns till försäljning i postkontoren den 24 november 1918. Men de tyska postanstalterna sålde fortfarande Ob.Ost-frimärken. Blandfrankeringar, ofta filatelistiskt gjorda, är inte så sällsynta som man tror.

Den tidigast rapporterade estniska postförsändelsen med finsk censurstämpel är ett brev från Tallinn 12 december 1918 till Tyskland. Censurstämpeln är violett eller svartviolett och tvåspråkig (finsk-svensk). (2) (Stämpeltyp I, se ill. sidan 153).

Censurstämpel, typ I

Motstånd från ortsbefolkning och myteri i tyska armén tvingade överkommandot i öster att dra tillbaka markstridskrafterna till en linje strax öster om Memel - Libau. I dess ställe trängde "röda" trupper in, både inhemska och ryska. Råds-Lettland proklamerades i Riga den 3. januari 1919. Därmed hade med säkerhet sydgående postförbindelser från Estland brutits. Utlandsposten gick fortsättningsvis norrut över Helsingfors i Finland.

AVBRUTNA SYDGÅENDE POSTFÖRBINDELSER 1919

Estland rensades från ryska trupper av den nybildade nationella armén under sex veckor i januari och februari 1919. Därefter stabiliserades fronten i söder ungefär vid landgränsen mot Lettland.

Den lettiska regeringen under Karlis Ulmanis ledning flydde i sällskap med tyskarna till Liepaja (Libau). Den tysk-lettiska fronten mot Råds-Lettland delade den Kurländska halvön. Postförbindelser norrut till Estland var omöjliga så länge sovjettrupper kontrollerade Riga och den Livländska kusten norr om Riga.

På grund av krigsförhållandena infördes postcensur i Estland från början av 1919. Men också i Finland granskades den estniska utlandsposten. Med endast ett par undantag (från januari och februari 1919) bär estniska utlandsförsändelser, avgångsstämplade mellan december 1918 och maj 1919-finska tvåradiga och tvåspråkiga censurstämplar (typ I). Av det studiematerial jag haft tillgång till tycks det som om stämpelfärgen fram tillapril var violett och därefter svart eller mörkviolett. Men detta är bara en grov uppskattning och det är för tidigt att härav dra några generella slutsatser.

Också posten till Estland censurerades i Finland. Censurstämpeln som togs i bruk i december 1918 (enligt Siivonen) är av fyrkantstyp, tvåradig, rader i tete-beche-ställning, tvåspråkig, fast med felstavad svensk text: Krigscensuren. (Typ II, ill. sidan 153). Färgen är röd till brunröd. I mitt studiematerial har jag mött en violett, tvåradig censurstämpel (typ I) från mars 1919 och ett brev utan censurstämpel men märkt på adressidan med orden "via Finland".

Utlandsposten från Estland bär förutom censurstämpel också vanligen en eller flera poststämplar från Helsingfors och ibland också textmarkeringar "via Finland" eller ”via Helsingfors" och på ett kort från Nederländerna "via Kopenhagen". Kortet har dock returnerats och försetts med suddig handskriven text. Men med lite god vilja kan man dock läsa texten: ...keine Postverbindung...

NYA MAKTHAVARE I RIGA

Den estniska våroffensiven inleddes den 13 maj 1919 mot Råds-Lettlands nordgräns. I öster togs Pskov (Pleskau/Pihkva) den 25 maj. Dagen efter nådde estniska trupperna den nordlettiska staden Walmeera (Volmari). (3)

I söder inledde tyskarna offensiven den 21 maj. Tyskarna stödde sin offensiv dels på vad som var kvar av världskrigets östarmé, dels på en tysk-baltisk frivilligarmé, och sist men inte minst på den lettiska (nationella) armén, som vid denna tidpunkt var i händerna på den tysksinnade pastor Needra. Riga föll i tyskarnas händer den 22 maj. Den 5 juni nådde estniska kavalleristyrkor Krustpils (Kreuzburg), en viktig station på Järnvägslinjen från Riga mot Smolensk och Moskva. Tyskarna var kringrända.

De röda lettiska skyttarna och ryska trupper trängdes österut mot Daugapils (Dünaburg) och Ryssland. I det läget valde tyskarna att gå över Düna norrut, väster om de estniska linjerna. Det så kallade ”Landeswehr-kriget” (uppkallat efter namnet på tysk-balternas frivilligkår, Landeswehr) hade börjat. Tyskarna krossades av esterna i slaget Vid Cecis (Wenden/Vönnu) den 22 och 23 juni 1919. Ententen ordnade vapenstillestånd i början av juli. Tyskarna retirerade till Kurland. Landeswehr införlivades med den nationella lettiska armén och ställdes politiskt på nytt under Karlis Ulmanis. Vilken strax därpå installerade sig i Lettlands huvudstad Riga.

Om man bortser från det kortvariga och begränsade landeswehr-kriget kunde, åtminstone i teorin, postförbindelserna från Estland söderut öppnas från början av Juni månad 1919. Av mitt material att döma är endast försändelser t. o. fr. Finland, samt ett kort från Frankrike censurerade i Finland. Kortet är försett med förut nämnda tvåradiga och tvåspråkiga stämpeln (typ I), men med röd stämpelfärg. Enligt Siivonen användes den röda stämpelfärgen vid gränsövergången mot Sverige i Torneå. De övriga postförsändelserna bär den svarta eller mörkvioletta censurstämpeln. Den sista avstämplingen jag har noterat är från ett brev till Finland avstämplat i Tallinn 20 september 1919. Enligt Siivonen var de finska censurstämplarna i bruk till början av oktober 1919. Försändelser mellan Estland och Tyskland, och från Estland till Västeuropa har inga finska stämplar. (Med undantag av det ovan nämnda kortet från Frankrike.)

SISTA SLAGET OM RIGA

För att kringgå Ententens krav om tysk utrymning av Kurland och Litauen omorganiserades de tyska stridskrafterna i Baltikum. Under den ryske lycksökaren "furst" Bermondt-Avalovs nominella ledning omvandlades resterna av världskrigets tyska 8:e armé (östarmén) till en ryskt "vit" västarmé. Tyska frivilliga kompletterade med från Tyskland frisläppta ryska krigsfångar inledde i oktober 1919 fientligheter mot den lettiska staten. "Västarmén stoppades redan vid Rigas förstäder av de estniska pansartågen, retirerade och pressades ut ur Lettland och Litauen. I slutet av november 1919 hade de sista resterna av Västarmén flytt in på rikstyskt område.

Detta sista krig har med säkerhet förhindrat postförbindelserna mellan Estland och Västeuropa. Men exakt hur är svårt att veta. Kriget var ju begränsat till västra Lettland, finska censurstämplar var bara delvis i bruk och det är endast med hjälp av stämpelavtryck, censurmarkeringar eller adresstillägg som vi kan gissa något om postvägarna söderut från Estland. Adresstillägget "via Finland" (4) finns dokumenterat på brev från Tartu till Tyskland, avstämplat i oktober 1919. Men ett kort från Danzig avstämplat den 1 nov. 1919 till Estland visar ganska entydigt på postgång längs den baltiska kusten, då kortet bär vittnesmål om att det blivit genomläst av censuren i Königsberg.

SLUTSATSER

En tolkning av det material jag gått igenom ger vid handen följande:

(1) Finska censurstämplar var i bruk från krigsslutet till början av oktober 1919. Från sommaren 1919 endast sporadiskt.

(2) Estnisk post till och från Finland censurerades med violetta och svartvioletta tvåradiga tvåspråkiga stämplar. (Censurstämpel, typ I)

(3) Transitpost till Estland "via Finland" har censurerats i Finland i huvudsak med de brunröda fyrkantstämpeln. (Censurstämpel, typ II) Transitpost från Estland har censurerats med den tvåradiga censurstämpeln (Typ. I).

(4) Tysk post till Estland (senare också annan europeisk post) kan ha befordrats utmed den baltiska kusten redan år 1919.

Det behövs säkert inte tilläggas att nytt material kan komma att förändra mina fyra påståenden. Speciellt vad avser möjligheten av posttransport söderut från och till Estland. Tyvärr har jag inte sett några försändelser frän Estland till östeuropeiska länder Hypotetiskt är det ju tänkbart att post1919 mellan Tyskland och Estland visserligen gått "via Helsingfors" t.o.m. juni 1919, men därefter, gått via Lettland eller över Ryssland (?). Jag har sett två tyska kort till Estland avsända i juni 1919. De har endast tyska stämplar och en "krumelur" som möjligen kan tolkas som en "4", eller en rysk bokstav "U" (ts). Bokstaven är ju känd från många ryska censurstämplar. Tyvärr är dessa två kort de enda "dokument" som möjligen passerat över ryskt område.

Jag är mycket tacksam för synpunkter från läsekretsen. Kompletterande uppgifter kan sändas till redaktionen. Alla typer av postförsändelser från den här tiden är lika viktiga för dokumentationen om postvägarna 1919:e Både sådana som är försedda med finska, tyska (och eventuellt ryska) censurmarkeringar, som sådana som undgått censorns argusöga.

-

1. De flesta Ob.Ost postkontoren stängdes i november 1918 vad gäller Estland. De sista som stängdes låg i Arensburg (Kuressaare, nuv. Kingisepp) den 2 december och Walk (Valga) den 19 december 1918.

Noske: Das "Postgebiet Ob.Ost” 1, seine Postanstalten und Entwertungen, Nachdruck in Forschungsbericht Nr. 3, 1 - 1980 der Forschungsgruppe Postgebiet Ob.Ost.

2. R. Ahonius: Vapaussodan Kenttäposti/Fältpost, s. 56.

3. V. Mutt: Vöru alt Jakobstadi. Mutt anger alla enheter på södra fronten, i slutet av maj 1919, från östersjön till Peipsijärv (Peipus-See).

4. Enl. brevväxling med S. Kraul, Hamburg.